Snabblogin till Mina sidor

Vår historia

1946 – 1960

Året är 1946 och andra världskriget är slut sedan ett år. I Sverige är det stor brist på moderna bostäder. Runt om i Sverige bildades stiftelser med lokala HSB-föreningar och kommuner i samverkan.


I Alingsås beslutade stadsfullmäktige den 24 september 1946 att bilda stiftelsen Alingsåsbostäder och att till stiftelsen sälja kvarteren Målaren och Smeden. Våren 1948 stod bygget av 90 lägenheter i kv Smeden klart.
Industrin behövde bostäder för sina anställda och 1949 fanns det ritningar på förslag för en omfattande byggnation i Stockslyckeområdet.

Femtiotalet kom att bli en intensiv tid för stiftelsen. Hela samhället förändrades i snabb takt och bostadsproduktionen upplevde ständigt nya utmaningar. Under första häften av årtiondet bebyggdes Stockslycke med kvarteren Rådmannen, Borgmästaren, Stadsingenjören, Stadsfogden och Stadsarkitekten.

Folk ville ha moderna och främst egna lägenheter. Många nygifta bodde kvar ”hemma” på grund av bostadsbristen. Efter mitten av 50-talet började man bygga fler 1-rumslägenheter och rum med kokvrå för att möta behoven från ensamstående och pensionärer. Från 1951 gick alla lägenheter via Bostadsförmedlingen och stiftelsen slapp den besvärliga uppgiften att fördela lägenheter efter behov.

1961 – 1980

Det var bostadsbrist och trångboddhet. Alingsås växte i takt med att välfärdssamhället byggdes med bostäder, skolor, barnstugor, samlingslokaler, gatu- och anläggningsarbeten, industriområden och kommersiell service.

Under 60-talet byggde stiftelsen ungefär 1000 nya lägenheter,  bl a kv Jungmannen, Östlyckan och Bananen. Stockslycke fick ett nytillskott i form av kv Stadsfiskalen, ett kvarter som än idag kallas ”nybygget” Sättet att bygga hus förändrades vid den här tiden radikalt. Det skulle vara storskaligt, massproducerat och rationellt. Beslutet att bygga en miljon bostäder på tio år, det s k ”miljonprogrammet” togs i riksdagen år 1965.

Det blev stiftelsen som under 70-talet kom att få utföra många av kommunens samhällsbyggen. Åldringscentra, barnstugor och värmecentraler byggdes. Från 1974 fick stiftelsen åter ansvaret för bostadsförmedlingen i kommunen. Under 70-talet byggdes drygt 700 lägenheter, bl a Citronen, Brogården samt marklägenheter i Sollebrunn och Gräfsnäs.


1981 - 1990

I slutet av 80-talet ändrades villkoren så att ombyggnation blev väldigt dyrt. Verksamheten nästan stoppades. Även nyproduktion var mycket dyr. Byggbranschens priser steg explosionsartat och tvingade fram jakt på kostnader och försiktighet med att dra igång nya byggen. Trots allt byggdes det nära 200 nya lägenheter. Det var större ombyggnader i kvarteren Borgmästaren och Rådmannen och nybyggnation, främst i form av radhusområden, Ängabo och Alen samt i Sollebrunn och St Mellby.


1991 - 2000

AB Alingsåshem börjar sin verksamhet 1991 när Stiftelsen Alingsåsbostäder ombildas till aktiebolag. 1992 blir alltså det första verksamhetsåret för bolaget. Samma år försvinner den kommunala bostadsförmedlingen.

Alingsåshem övertar stadens ålderdomshem och satsar runt 300 miljoner kronor för att ge Alingsås ett toppmodernt äldreboende.  Om-, ny-, och tillbyggnader genomförs på de flesta äldreboenden. Bolaget tar också över förvaltningen av bl a gruppbostäder från Landstinget.

Hög arbetslöshet och en allt tuffare ekonomi innebär att problem med outhyrda lägenheter uppstår i hela landet.

Under perioden 1991-96 investerar Alingsåshem i om- och tillbyggnader och 192 nya lägenheter färdigställs. År 1996 har bolaget ungefär 3000 lägenheter att jämföra med cirka 90 st 50 år tidigare.
1990-talet är en tid då miljötänkandet blir allt viktigare både för företag och för privathushåll. Återvinning och källsortering blir viktigt och Alingsåshem satsningar stort på sophanteringen i bostadsområdena. Bolaget börjar också arbeta målmedvetet med att göra transporter och inköp allt mer miljövänliga.

”Direktkontakt”, ”närhet” och ”decentralisering” är nyckelord på 1990-talet. 1998 gör Alingsåshem en stor omorganisation och vi inför ett system med vicevärdar. Varje vicevärd har ansvar för ett hundratal lägenheter och hyresgästfrågorna som hör till dem. Själva uthyrningen centraliseras däremot, efter att tidigare varit uppdelat på tre områdeskontor.  Servicetänkande har högsta prioritet och all personal får gå igenom en kompetensutveckling.

I slutet av 1990-talet kan Alingsåshem börja kommunicera med hyresgästerna på ett nytt sätt tack vare att hemsidan www.alingsashem.se lanseras. Fram tills idag har hemsidan utvecklats till att bli den absolut största kontaktytan med kunderna.

2000 - 2010

Det nya millenniets första stora projekt var att inleda förnyelsen och renoveringen av de drygt 300 lägenheterna på Östlyckan. Förnyelsen av området avslutades 2006 med att Alingsås första höghus byggs, ett punkthus med drygt 30 lägenheter. Området får också ett nytillskott i form av en park som på ett vackert sätt binder ihop det förnyade Östlyckan med det nya punkthuset.

Miljötänkandet tar Alingsåshem med sig in i 2000-talet och stora injusteringar av värme- och ventilationsanläggningar görs för att minska energianvändningen. Bolaget får sitt miljöcertifikat.  I slutet av årtiondet börjar det ställas krav på en övergång från kollektiv till individuell varmvattenmätning.

Att bidra till variationen av upplåtelseformer är fortsatt viktigt för Alingsåshem. När det nya bostadsområdet ”Bolltorps villastad” planeras bidrar Alingsåshem med sammanlagt drygt 50 lägenheter i konceptet BoKlok - ett ytsnålt och förhållandevis billigt boende med ett gemensamt ansvar för skötseln av gemensamma ytor. BoKlok byggs även på Noltorp och i Sollebrunn.

I området Hökanäbbet introducerar bolaget också en alternativ upplåtelseform: kooperativ hyresrätt.  Liksom i en bostadsrätt betalas i den kooperativa hyresrätten en insats, eller upplåtelseavgift, som håller nere hyresnivån.

Alingsås kommun planerar 1000 nya bostäder i det hittills oexploaterade Stadsskogen.  Alingsåshem prövar nya typer av samarbetsformer då bolaget deltar i partnerskapet Stadsskogen tillsammans med ett antal andra aktörer. Alingsåshems hus i kvarteret Eksluttningen står klara 2008, och erbjuder 32 energisnåla lägenheter - varav de flesta med sjöutsikt.

För att uppnå hållbarhet i om- och nybyggnation tror Alingsåshem på långsiktiga samarbeten för att nå gemensamma mål.  Bolaget upphandlar därför en och samma leverantör för planerade byggnationer under en fyraårsperiod – så kallad partnering. Den stora utmaningen för samarbetsformen blir ombyggnationen av miljonprogrammet Brogården. Här förvandlas energislukande hus till energisnåla passivhus med lång hållbarhet.

2008 byter Alingsåshem logotyp, till en symbol som skall illustrera de tre värden som utgör grunden för bolagets verksamhet: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.

2011 och framåt!

Alingsåshem fortsätter att vara en viktig aktör i Alingsås och fortsätter att bidra till kommunens vision, Vision 2019, som innebär 42 000 invånare år 2019 - året då Alingsås som stad fyller 400 år.
Alingsåshem vill fortsätta att ge sitt bidrag till kommunens utveckling, en utveckling som är ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar.

?

Vår logotype

Logotype fram till 1991

Vår första logotype, som användes fram till 1991, var egentligen ingen logo i klassisk mening. Det var kanske heller inte så viktigt med en logotype, eftersom företaget var en direkt del av kommunen.

 

Vår andra logotype, som användes 1992-2008, markerar att bolagets främsta uppgift är att förvalta hus.

 

Vår nuvarande logotype, som använts sedan 2008, visar att vi har en mycket bredare uppgift än att fokusera på byggnaderna som vi äger: vi skall skapa ett bra boende. Ett bra boende får man bara om man tar hänsyn till både ekonomiska- ekologiska och sociala faktorer när man sköter om husen och områdena. Det handlar om att skapa mervärden för våra hyresgäster och för staden vi arbetar i.